Flög du med SK78 på 70- och 80-talet? Här följer historien om denna modell, som måste ha byggts i tusentals exemplar och lärt tusentals modellflygare i Sverige att hantera högerspak och trottel.
År 1977 började jag med flygskolning i Vallentuna. Knappt någon annan klubb i Stockholmsområdet hade ordnad flygskolning och jag satsade på att lägga upp min skolning precis som en bilskola eller riktig flygskola. Man flög halvtimmeslånga lektioner per flygpass. Man höll på intensivt en eller två veckor och lärde sig verkligen att flyga.
Jag letade efter en modell att använda. Den skulle vara lättflugen, skulle kunna flyga verkligt sakta och skulle vara tålig, praktisk och lättservad. Jag hittade en modell som var rätt hyfsad - Kamco Kadett. Men den var ändå lite för snabb och jag tyckte att man skulle kunna hitta en modell med "slow motion" fart så nybörjarna verkligen hann med att tänka och styra rätt i besvärliga situationer. Men jag hittade ingen som var tillräckligt bra.
Så året därpå byggde jag och Staffan Ahlström (som då bodde i Täby) var sin modell efter mina idéer. Jag byggde tre vingar med olika vingprofil - alla profilerna var dock ordentligt tjocka. Staffan byggde en modell med skevrodervinge och tunnare profil. Vi flög och testade och jag valde till slut en vinge med en speciell vingdesign, som gjorde modellen nästan omöjlig att vika och en lågfart som slog alla andra nybörjarmodeller på den tiden.
Bilden till vänster visar den vinge som till slut hamnade på ritningen. I framkanten satt då en smal furulist - numera är det en tjockare balsalist.
Du som byggt eller bygger SK78 känner nog igen den tjocka vingprofilen och de speciella "fuskvortex" spetsarna. Den här vingen anser jag fortfarande vara rätt oöverträffad när det gäller en vinge till en nybörjarmodell av konventionellt slag. Enda problemet vid bygget är att vingen är avsmalnande, så tre av ytterpryglarna har annorlunda form än mittspryglarna.
Lite mer detaljer i modellen skilde den från byggsatsplanen på den tiden - detta för att jag skulle ha ett PRAKTISKT plan.
Till höger finns ur-78:an! Det var mitt RC-bygge nr 48 och den höll i många, många år. Jag skänkte bort den till slut och den kanske rent av finns någonstans ännu (?)
På den tiden fanns en stark vilja att stötta svensk modellflygindustri och svenska modellflygare byggde svenska konstruktioner av mig själv, Per Lundkvist, Termik-Johan, Kristian Berggren och några andra. (nu är allt bäst, bara det är utländskt, vilket stämmer bra med utvecklingen i övrigt i samhället och kommer att göra oss till en pittoresk turistavkrok utan inhemsk industri i Europa så småningom...) När därför modellen uppenbarade sig i Allt om Hobby nr 8/1978 kunde jag till min glädje skicka iväg åtskilliga ritningar och SK78 (som för övrigt betyder SKolflygplan 1978) blev många RC-flygares första kontakt med vår hobby under hela 80-talet.
Modellen blev också byggsats efter ett par år och det märkliga är att detta plan, som nästa år (2003) fyller 25 år har fortfarande en marknad! Tomtmora Snickeri gör byggsatsen, som faktiskt köps mer och mer av piloter som flög planet på den tiden och som tar upp hobbyn igen.
SK78 flögs mycket på flottörer av mig och andra. Bäst är den med A-vingen utan skevroder och med "Plums" flottörer.
I övrigt så har jag förstås många minnen med SK78. En gång på 80-talet inbjöds jag till Umeå, att inviga deras nya RC-fält. Jag hade 78:an med på inrikesflyget och modellen, som inte hade något emballage, satt fastspänd i en stol bredvid mig. Efter halva flygningen kom piloten ut och passerade oss. Han studsade till när han fick se planet, fann sig emellertid snabbt och konstaterade "Jaha, du har eget anslutningsflyg med dig!"
1986 hände det något igen. En av skolflygeleverna flög landningsträning med 78:an dagen före att jag skulle ner till Småland och medverka i en film. Han gjorde en slarvig inflygning - jag stod och halvsov och plötsligt var planet på väg rakt emot mig. Jag fick upp armen som skydd och planet träffade min högra arm. Propellern och motorn träffade armbågen, men farten var låg, så jag skadades inte allvarligt. Men hela armen var förlamad. Raskt iväg till akuten där jag röntgades och fick starka smärtstillande. Inget brutet, men en nerv var träffad. När jag kom in till doktorn undrade han vad som hänt.
- Jag är påflugen av ett propellerflygplan, sluddrade jag lite omtöcknat.
- Den förra som råkade ut för det fick vi bära bort i hinkar, tyckte doktorn.
Missförståndet klarades ut och två dagar efteråt hade jag tack och lov en användbar högerarm.
En förfärligt rolig historia om hur Håkan Davidsson (RC-flygbokförfattare) själv började lära sig att flyga med SK78 finns i en jubileumsbok från AoH. Håkan tyckte alla finesserna på 78:an var fåniga, skruvade fast landstället och vingen, limmade igen tankluckan, gjorde långa motorbockar. Efter några veckors flygförsök med åtföljande småkraschar hade han byggt om allting och fann efter hand att han mycket riktigt hade en väl fungerande SK78 - i originalskick!
SK78 har byggts i alla möjliga varianter under årens lopp. Många av dem har jag fått prova. Med motorer från 2,5 till 10 cc. Tvåmotorigt. Eldrivet. Med klaff både på A-vingen (snacka om lågfart!) och B-vingen. Jag har flygfotograferat och filmat med Super-8 filmkamera från SE-BGM och skjutit raketer från raketställ under vingen.
Precis som den gamla reklamfrasen för Volkswagen vill jag nog säga att "Ännu vet ingen hur gammal en SK78 kan bli"!