Vecka 04
OBS! Alla bilder och texter har copyright Bosse Gårdstad och får ej kopieras.
Utblåset borde göras lite bättre än den läskburk som jag använde på gamla Gripen. Mats hade en bra lösning, som han dock byggde lite noggrannare än vad jag orkar... Man skär små hack i balsakroppen och klipper till ett antal plywoodbitar som limmas samman lite löst. I verkligheten består ju utblåset av ett antal värmetåliga stålklaffar, så att man kan ändra utblåsets diameter hydrualiskt.
Målar man nu detta på utsidan med mörk färg får man en hyfsad skalalikhet på avstånd.
Här är ett tips med enkel teknik som du kan tillämpa på alla modeller. Har du undrat över hur länge batteriet i modellen egentligen räcker? Det är naturligtvis mycket svårt att mäta exakt, men en god uppfattning kan man få om man löder samman en liten skarvkontakt som man kopplar in på kabeln till batteriet. Där bryter man upp negativa polen och kopplar in en amperemeter i serie.
När du nu kopplar in mottagaren ser du hur mycket ström ditt flight pac drar i vila och när du rör servona ser du hur mycket maxförbrukningen är. Det går att uppskatta en slags medelförbrukning.
Räkna med att servona under vanlig flygning drar mer än tomgångsströmmen, för fartvinden trycker på rodren så att servona måste hålla emot. Flyger du mycket aerobatik så går ju servona också hela tiden och då får du räkna med mer ström - har du en seglare så blir det inte mycket mer än tomgångsströmmen mest hela flygningen.
Har du nu ett 600 mAh paket kan du flyga 2 timmar ungefär på det om medelförbrukningen är 300 mA - fast för säkerhets skull bör du räkna med en och en halv.
På den här Gripen hade jag först tänkt ha två batterier. Ett som bara förser landställsservona med ström och ett för de övriga. Om då ställen drar ur den första acken så flyger planet ändå. Men eftersom planet blivit lite tungt och de första flygningarna blir korta så tänker jag ha ett enda 1,4 AH batteri.
Mätningarna visade ca 50 mA tomgångsström, ca 500 mA när servona belastades och nära 1 A när ställen fälldes ut och in. Det bör gå bra att flyga ett par tiominutersflygningar och ändå ha stor marginal.
Som en glad överraskning kom en bild på ett parallellbygge från Finland. Sven Håkan heter byggaren och han flyger i Närpes inte långt från Wasa. Nu är vi alltså tre som bygger prototyper. Sven Håkan bygger från gamla Gripenritningen men har fått modifieringarna inritade med kulspetspenna. Han har förstås kikat på "dokusåpan" också.
Mats Skoglund, som inspirerade mig till att sätta igång med bygget, har kommit så här långt i början av februari. Han ska ha sidoroder på kärran, men fast landställ. 10 cc motor lär ge bra fart.
Misstag 4 Det är omöjligt att fästa klädseln mellan landställskåporna och kroppen med vanligt strykjärn! Nu får jag lacka och måla här - inte vackert. Över huvud taget ska jag nästa gång klä stora delar av modellen först och sedan skära ut områden ur klädseln när jag limmar in färdiga komponenter, som då också ska vara färdigklädda.
Faktiskt - Flygklart!!
Några mycket små detaljer återstår den 26 januari! Blir det hyfsat väder blir det Rollout på Vallentunafältet på lördag eller söndag. Markprov i olika hastigheter. Däremot absolut ingen flygning.
Nu vidtar ett försiktigt och faktiskt planerat utprovningsprogram som jag hoppas går lika bra som med gamla Gripen. De två modellerna jag själv byggde då hade 250 respektive 150 loggade 10-minuters flygningar bakom sig innan den ena pensionerades och den andra krockade med den första i en rotestart...
Ha - det blev rollout och markprov i alla fall, trots vrång väderlek. 0-gradigt, men ingen vind, dimma, blöt mark, tjäle i jorden som gjorde ytan betonghård på fältet. Inte en kotte på fältet, förstås, utom två energiska ungdomar från byggruppen. Naturligtvis ett läge där det inte är att tänka på flygning.
Markproven var avslöjande, som alltid. Man kan sitta hemma i timmar och justera in allting så att det är perfekt på byggbordet, men ingenting är så effektivt för att testa modellen som den första kontakten med en vibrerande motor, en skumpig startbana och oljerök från motorn.
Jodå, 39:an lutade så mycket framåt att propellern slog i gräset hela tiden. På sommaren hade det gått bra men det isiga underlaget stoppade motorn. Noshjulsstyrningen var för mjuk och fungerade inte. Resten av planet var OK.
Hem till värmen i byggrummet och justering av huvudstället genom att korta av det (böjde nederdelen). Nosstället kunde inte förlängas - då hade jag fått flytta ett spant. En säkerhetsögla på stötstången till noshjulsstyrningen fick skippas. Visserligen sämre för servot, men nödvändigt.
Ut igen och nu gick det att köra. Gjorde några snabba löpor och 39:an accelererar bra och styr rakt på banan. Verkade vilja lyfta. Men vi väntar tills alla faktorer stämmer.
Varför gör inte SAAB en turboprop version av Gripen?
OJ! Kolla här SAAB! Sven Håkan i Wasa är också flygfärdig och har den här häftiga målningsvarianten i hobbyrummet i väntan på perfekt flygväder.
Det kan dröja ett tag innan "dokusåpan" fortsätter eftersom jag inte kan lämna några rapporter förrän jag gjort några flygningar. Med rådande väderlek kan det ju dröja rätt länge innan vädret blir perfekt för detta. Det kommer väl några bilder på planet på fältet på denna sida också.
Tack alla som skrivit uppskattande e-post! En hel del har ju loggat in också ser jag på räknaren.
Det tar också lite tid innan ritning blir klar. Det kan ju vara så att jag måste göra modifieringar som resultat av provflygningarna, så jag ritar inte klart förrän jag vet att allt är OK.