"ARF-säkerhet?"
Konstruktionsfel hos ARF-modeller
OBS - Ny information med röd text i artikeln!

Har fabrikanterna av ARF-modeller för bråttom med att släppa ut nya modeller? Tar man sig inte tid att provflyga ordentligt utan låter konsumenterna i vissa fall vara testobjekt? Speciellt ett uppmärksammat fall har dykt upp i år och det finns tydligen flera problem.

Vi är två stycken som samsats kring ett projekt kring Thunder Tigers ARF-byggsats av Rare Bear - modellen ovan. Jag skulle bygga, provflyga och låta min kamrat flyga in sig på planet i dubbelkommando, sedan skulle han ta över planet i fortsättningen. Jag efterfrågade bygg- och flygerfarenheter på nätet på både SMFF och SMF eftersom Carrocar uppgav att de sålt “en hel del” Rare Bear. Tyvärr fick vi inget napp då. Planet byggdes mycket noggrant, även när det gäller limningen.

En sak borde gjort oss misstänksamma. Det följde med ett extra blad som instruerade byggare att limma stabilisatorn extra noga, annars kunde "serious crash" inträffa.

Vid första starten fick jag en del problem med trimningen av höjdrodret - planet steg faktiskt lodrätt uppåt som en raket - men fick ordning på planet och svängde efter ett par minuter direkt ner på medvindslinjen för att landa och fixa trimningen i lugn och ro. Planet flög vågrätt, rakt fram med ca 75 kmh när plötsligt utan den minsta förvarning båda stabilisatorhalvorna fullkomligt exploderade och försvann. Planet totalförstördes.

Nu satte jag igång och forskade ordentligt på Internet och hittade på RC Universe följande dramatiska länk: http://www.rcuniverse.com/forum/m_1665626/mpage_38/tm.htm

Det är sammanlagt 41 sidor om planet i denna tråd och ett stort antal Rare Bear har tragiskt nog kraschat på samma sätt. Det finns mängder av bilder och även förslag till ombyggnad. Läs speciellt de sista 20 sidorna som handlar om alla krascherna. Thunder Tiger har inte svarat på några brev från RC-flygarna och problemet kvarstår tydligen. Planet har också tagits bort på TT:s hemsida. Försöker man tysta ner saken från TT:s sida?

Här är några typiska kommentarer från insändarna till RC Universe:

"I have to say, it would have been a good idea to come to this forum before flying my Rare Bear. The stabalizer failed on flight three at 3/4 throttle power doing a gradual climbing turn. It wasn't long before it went into a dive I couldn't get it out of with absolutely no elevator control and hit the ground with the throttle all the way back. Anyone else wondering why thunder tiger doesn't even list this airplane on thundertiger.com?"

"I still almost lost mine because at the time they just talked about being carefull glueing the stab on, which I did. Mine still started to come apart and luckily I got it down. We have since learned that the ribs are not glude to the skin well, and in my opinion the front cross tube is too short and needs to extend to the next spare. Others have had the trailing edge rip out."

"There has been many horizontal stab failures on the RB. If you read the last 6 or so pages in this thread you will see many posts from me and others on the stab problems. I would venture to say that if you fly this bird without opening up the stab there is a good chance it will fail, maybe not as high a chance with a 90 size engine. Read back a few pages and look at the pics and decide for yourself."

"There is not doubt in my mind that there is a problem with these stabs. I have opened 4 of them and only 1 was glued half way decently. We have had several other posts about planes lost from stab failures too."

Två allvarliga konstruktionsfel finns på planet, båda av ett slag som man förutsätter inte ska finnas och knappast kontrollerar.
1. Stabilisatorn har negativ anfallsvinkel så att den fungerar som höjdroder.
2. Stabilisatorn är fastsatt med två genomgående kolfiberrundstavar (markerade på bilden) varav den första är mycket kort. Vid bygget kollade jag stabilisatorns hållfasthet i fastsättningen genom att trycka den bakåt och den verkade vara OK. Men tillsammans med vibrationer och flygrörelser har balsaskalet separerat från innersprygeln när stabben trycks bakåt av vinddraget, en vridning uppstod, som kom framändan av stabben med den mycket korta kolfiberstaven att lossna och som följd därav bröts resten av stabilisatorn av. De, som tagit sönder stabilisatorn i förväg, har upptäckt att balsaflakstäckningen varit mycket dåligt limmad mot innerspryglarna!


FMT:s testare tappar också stabben!
Internationellt har det börjat hända saker! Tyska modelltidningen FMT (Flugmodell und Technik), en av Europas största RC-tidningar skulle testa Rare Bear i våras och testaren har skrivit en allvarlig varning i nr 9/2005 (septembernumret). Så här står det i testen efter beskrivningen av själva bygget (fritt översatt från tyska):
Man har gjort en flygning, som slutade lyckligt.

"Efter problemlös start gick jag upp till säkerhetshöjd, fällde in landstället och flög emot oss, och sonen Georg skulle ta över modellen så att jag skulle kunna fotografera. Dock - vidare flygning skulle det inte bli.
Med ett mycket oangenämt kraschande ljud bröts den vänstra, helt nya stabilisatorhalvan loss. Resten är snabbt skildrat - nedslag och stillhet! …………. Följdverkan - tio tandlösa servon, en modell för mulltunnan - ursäkta för problemåtervinningen.
Haveriundersökningen visade tydligt en fullständigt otillräcklig sammanlimning av spryglar och plankning på båda stabilisatorhalvorna (se bilden ovan!!) och konstruktiva felaktigheter i stabilisatorupphängningen. Stabilisatorn hölls i stort sett samman enbart av klädseln. Et otrevligt slut för en så härlig modell. Man hoppas att importören talar allvarsord med fabrikanten för att förhindra dessa förskräckliga och farliga missförhållanden."

Den svenska importören av byggsatsen till Rare Bear, Carrocar, har lovat visa ansvar gentemot de svenska köparna, men därav har det inte blivit något. Inte ens ett varningsmeddelande till köparna har sänts ut. Istället har Carrocar fått uttala sig i Allt om Hobby och hänvisar till Thunder Tiger, som enligt honom anser att det inte finns några konstruktionsfel.

Det finns få fall som så kristallklart och med otaliga exempel kunnat verifieras när det gäller ett konstruktionsfel som detta. Man får tacka högre makter för att ingen allvarlig olycka inträffat med det snabba och tunga planet.
I det här läget är det också makalöst skönt att Internet oerhört snabbt kan sprida information som det tar lång tid innan de vanliga informationskanalerna tar upp.


Några importörer uppträder med ansvar
Rickard Bokström i Frösunda har flera stycken WW2-plan, samtliga ARF-modeller, och har stor erfarenhet av flygning av sådana - både en- och tvåmotoriga. Han råkade ut för samma problem som vi med Rare Bear, han med en Kyosho P40 Warhawk. Planet tappade stabben efter roderfladder vid rak flygning i måttlig fart. Han hade dock flera lyckade flygningar med planet, som i övrigt har mycket bra flygegenskaper.

I det här fallet har Kyosho - egentligen ett mycket bra konstruktionsdrag - valt att fälla in stabbens tvärlister i framkant och bakkant. Se bilden. Men även här är det dålig limning som förorsakat att fram- oah bakkantlisterna på grund av vibrationer så småningom vridits loss ur urtagen. Stabben bröts av vid den tvärlist som saknas på bilden och man ser att framkanten nästan kliniskt rakt brutits, när limningen släppt.

Rickard har även en Air Loisirs ARF-modell av A26. Han upplevde även på denna modell att stabilisatorn kändes svajig och eftersom stabben har V-form så finns det ingen genomgående balk. Han har därför stöttat upp den med två aluminiumstöttor, enligt mönster från en ME109 som han också flyger. Här har importören Östersunds Modellhobby handlat föredömligt och genast gått ut med ett servicemeddelande till samtliga som köpt byggsatsen.

Det går i viss mån att förebygga skador av den här typen av fel på snabba plan. Många av ARF-modellerna är skalamodeller av snabba plan, företrädesvis WW2-jaktplan. Man förutsätter att de ska kunna flygas med bra fart och Rare Bear är ju världens för närvarande snabbaste propellerplan och skulle verkligen kunna användas i hög fart.
Känns stabilisatorn vek, förstärk den med stöttor eller på annat sätt. Se till att gångjärnsinfästningarna till höjdrodret är stabila och att gångjärnen är stiftade - byt gångjärn om det behövs. Se också till att linkar och roderstänger är stabila. Byt plastlinkar mot metall!

Vad som man som konsument reagerar mot är förstås att det finns sådana här svagheter och man undrar ju verkligen över hur de uppstår. Helt säkert är att de blir allt vanligare och den generation flygare som nu bara satt samman och flugit ARF har ofta inte den materialkännedom och hantverksskicklighet som erfordras för att upptäcka felen.
Jag fick faktiskt ett brev för tre veckor sedan där en modellflygare beställde en ritning av mig och bifogade följande ord: "Nu vill jag bygga själv för jag är trött på alla ARF-modeller med inbyggda fel".

Anders Johansson från Kungsbacka mfk har också något att tillägga om konstruktionsfel hos ARF:er:
Det är helt klart så att många ARF:er lider av grava kvalitetsbrister. Några erfarenheter från min klubb:
Graupner "Patty Wagstaff"-Extra: Stabilisatorn klövs i luften under flygning (looping) med totalskrotning som följd. Vanligt problem på denna modell, nu säljs den med stag till stabben.
Black Horse Excel 2000 trainer: Vingbalken gick av med en knall (lät som en smällare faktiskt) under nybörjarflyg vid flygning på jämn gas rakt fram. Kroppen landade på ett olyckligt ställe och hittades aldrig.
Protech Giles 202: Brandväggen var för dåligt limmad varpå motorn (OS 61) lämnar planet under flygning med totalskrotning som följd.
Många billiga ARF:er, typ de i mina exempel ovan, verkar vara mycket klent byggda och framför allt ihopsatta med väldigt lite lim.


Början på denna artikel lades ut i mitten av juli och den har resulterat i ett antal mycket engagerade brev där man klagar över dolda fel hos ARF:er. Det verkar som om detta är ett nytt problem som ingen hittills velat eller vågat ta upp! Ett exempel som jag själv av en slump kom att följa kommer från Dan Leksell, Stockholm. Han hade skaffat en eldriven "Arrow 3D" med tillverkare BlackHorse. Modellen byggdes mycket noggrant.

Modellen verkar vara konstruerad med hänsyn till utseendet och inte till funktionen. Den är nämligen väldigt läcker med genomskinlig klädsel och ett fantastiskt underarbete. Men - flygegenskaperna och hållfastheten matchar inte på något sätt utseendet. Skevrodren är enormt breda intill kroppen och smala längst ut, vilket syns bra på bilden här intill. Den kränger därför rejält i rollarna eftersom den inre delen av skevrodret bromsar mer än hjälper till i rollen. Breda skevroder hjälper om man ska hovra, men de flesta elflygare pysslar inte med detta specialintresse.

Modellen har också s k aerodynamiska balanser (vita pilar på bilden) på både höjdroder och sidoroder. Det är en finess som man använder i fullskala för att spakkrafterna ska minska, men är i stort sett meningslöst på modeller. De kan istället förorsaka roderfladder, vilket det sannerligen gjorde på Dans modell. Modellen hade tre flygningar bakom sig när jag råkade stå och titta på den fjärde flygningen. Dan gjorde en looping och gjorde sedan en ca 30 graders stigning med gaspådrag. Då lämnade stabilisatorn helt in efter våldsamt roderfladder och planet störtade.

På bilden syns också var svagheten i stabilisatorns finns. Det är förstås väldigt farligt att gröpa ur konstruktionen nära kroppen på detta sätt, med bara smala balsalister i respektive fram och bakkant som bärande material.

Arrow 3D har många släktingar med helt andra namn, men med i stort sett identiska uppbyggnader. Det går lätt att se om man går in på t ex HAB:s eller MFT:s (de två största elflygspecialisterna i Sverige) hemsidor. Modellerna kan inte flygas snabbt och har man en stark outrunner plus tre eller fyracells LiPo som drivkraft så tål de inte detta! Detta förhållande skulle väl vara acceptabelt om det fanns en varning i byggsatserna, men det saknas tyvärr.

Man kan inte direkt utnämna någon tillverkare som särskilt bra eller särskilt dålig när det gäller felkonstruktioner. Jag tror att suget efter ARF:er i den här kategorin är så enormt att de internationella storgrossisterna köper vad som helst från Kina bara det är attraktivt till utseendet och skyfflar iväg det till alla världens hörn. De svenska importörerna hinner i allmänhet inte med att provflyga eller granska allting eftersom det kommer nytt hela tiden.

Istället måste vi modellflygare själva börja se upp. Se över din ARF när det gäller svagheter i konstruktionen. Rådfråga någon duktig modellflygare som kan både bygga och flyga (börjar bli ont om dem nu!) och förstärka om det behövs. Följ diskussionerna på nätet - speciellt på SMF, som är en kommersiell sajt, ger man plats för kommentarer till modeller och vågar vara ifrågasättande. Riksorganisationen SMFF:s sajt har ett helt annat uppdrag.

Tillbaka till hemsidan